Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar löddrig sky
i nattens grova hand,
nu stiga skogarna
och stela höjder
så kargt mot himmelens
förkrympta valv.
Hur hårt är allt,
hur stelnat, svart och stilla!
Jag famlar kring i detta dunkla rum,
jag känner klippans vassa kant mot mina fingrar
jag river mina uppåtsträckta händer
till blods mot molnens frusna trasor.

Ack, mina naglar sliter jag från fingrarna,
mina händer river jag såriga, ömma
mot berg och mörknad skog,
mot himlens svarta järn
och mot den kalla jorden!


Vad handlar dikten OM?

En ungdom vars far/släkt gjort något hemskt, t.ex. dödat människor i kriget. Och när han får reda på detta känner han ångest över att denna skam blir arvet från hans föräldrar. Miljöbeskrivningen kan beskrivas som känslan när han inser detta. Blodet på händerna kan referera till att man får ”blod på händerna” när man gör någon annan människa illa, dvs att författaren känner som om han också har blod på händerna och måste visa det.

Vilken känsla lämnar dikten DIG?

En känsla av plötslig förståelse för något man egentligen inte vill veta. Man öppnar dörrar som man inte borde öppnat.

Vad förmedlar DIKTJAGET?

Författaren är troligtvis en person som upplevt liknande sorg och ville uttrycka sig genom dikt. Författare brukar alltid ha något personligt med sina skrifter, därför gör jag antagandet av att författaren använder sig utav en stark känsla som han själv tidigare känt av, men som även många läsare kan känna igen sig själva med.

När skrevs dikten? Kontext?

Dikten skrevs under 1916, och därför antar jag att den skrevs i sammanhang med första världskriget eftersom många kände stor ångest under den perioden.

[Krönika] - Den värsta mardrömmen

Intet är mer fruktansvärt än fruktan själv– så säger Francis Bacon. Men är inte fruktan vad människan själv gör den till?

Stephen King, av många utnämnd till skräckskrivandets konung, påstår at många av de skräcknoveller han skrivit igenom sin tid som författare är baserade på hans egna rädslor och fobier. Detta gäller även många andra författare. Författares skrifter berör nästan alltid författaren personligt.

Men det var förr. Jag sitter just nu med popcornskålen nära till hands och skall just spendera en kväll framför TVn med en hyrd skräckfilm. Nummer tre på topplistan denna månad var den tydligen, efter både Harry Potter och Twilight som legat där i nära nog ett kvartal.
Filmen likt vilken annan skräckfilm som helst, en helt vanlig människa råkar flytta in i ett hus där otäcka saker börjar ske. Anledningarna till varför något händer i en skräckfilm brukar ofta variera stort. Du får så mycket som tre olika scenarier att välja emellan:
Huset är hemsökt.
Huvudpersonen har råkat förarga och dragit på sig en ond andes vrede.
Huvudpersonen har gjort något ont tidigare i livet och skall nu betala tillbaka tiofalt.

Och snart börjar förfallet av filmen.

Femton minuter in i filmen ser man en apparition bakom huvudpersonen, som självklart känner att någon stirrar, vänder sig om med en fin ”rullning” enbart för att se att ingen står där.
Snart hoppar människor ut från speglar och mörka hörn i rummet, och huvudpersonens vänner börjar svika när de tror att vännen som, igenom hela livet tidigare varit helt frisk och normal, plötsligt blivit paranoid och galen. Huvudpersonen är dock helt övertygad om att denne är jagad av en mörk kraft som vill åt dennes liv.
Slutet lämnar också, som förhistorien till filmen, ett stort och helt ”oförutseende” val åt tittaren:
Antingen är personen faktiskt sinnesjuk, eller så existerar monstret och dyker upp med relativt dåliga specialeffekter för att sluka huvudpersonen.

Självklart är detta en grov generalisering, men det värsta var att jag faktiskt hade förhoppningar för den här filmen som jag betalat hela 40 kronor för, plus extra för popcorn och läsk på en skabbig mack.
76 kronor blev jag berövad på för en skitfilm. Popcornen och läsken smakade fortfarande bra, men alla vet att sötsaker alltid blir bättre till en bra film.

Varför har det förfallit så pass mycket under bara de senaste 10-15 åren kan man undra?
Jag kommer så väl ihåg när man i smyg tittade på filmer som Motorsågsmassakern, Alien, Nightmare on Elm Street och exorcisten. Dem var bra, välproducerade och nyskapande. Dem grävde sig in i huvudet och gav kalla kårar längs ryggraden. Nu för tiden är skräckfilm bara tama försök att få åskådarna att hoppa till vid plötsligt höga ljud, som för övrigt bör klassas som försök att skada trumhinnorna, och hur kul är det när man vet exakt vart och när ett sådant moment kommer i en film?

Sedan finns det självklart några bra nyproducerade skräckfilmer också så som [REC] - 2007 och till vis del nyskapade Stephen King skräck. Det bör dock noteras att de tidigare filmerna av Stephen King är hundrafalt bättre än de nya.

Varför har detta förfall skett inom just genren skräck? Det är konsumtionssamhället som står till skuld till det hela. Folk begär skräckfilmer i mängd, och filmproducenterna får knappt tid att bygga upp ordentligt skrivna manus, vilket leder till att många tar delar ur andra filmer som visade sig bli populära för att vinna tid. Och just det här är som är den värsta mardrömmen som blivit besannad, när det mystiska och gotiska helt försvinner ur skräcken och lämnar en tom burk med en trött gammal clown som går itu när denne försöker skrämma den som öppnar burken.

I helgen hölls det såkallade Zombie Walk inne i Stockholm stad, där 2500 ungdomar klädde ut sig och blodade ner sig för att sedan gå som en stor hord av Zombies genom staden och sätta skräck i de små barnen som rullades nerför gatorna. Jag hoppas verkligen att åtminstone någon av dessa ungdomar en dag tar upp skrivandet av manus till skräckfilmer och lägger ner den tid på skräcken som den förtjänar.




Samuel Andersson Rolf, SE2A

1. Skräck och gotik

2. Funderar fortfarande på exakt hur projektet skall genomföras. Funderar på att visa på skillnaden emellan gotik och skräck. Jag känner mig något konfunderad över exakt hur upplägget kring detta projekt är lagt samt hur man skall gå tillväga kring redovisningen. Jag känner även av en viss tidspress eftersom att det är otroligt mycket som händer både i skolan och utanför. Känns som att jag har lite för många bollar i luften samtidigt. Funderar fortfarande på att skippa Nattvakt, vilket skulle vara lite sorgligt då den skall vara en utmärkt bok.

3. Jag använder mig utav böckerna:
De mörka labyrinterna
Demonerna
Allt kan hända
Samt boken Nattvakt.
Jag kommer självklart att använda mig utav mina egna tankar och reflektioner vilka har tagit mycket inspiration både ifrån skräck-romaner och filmer där dessa är alldeles för många för att jag ens skall komma ihåg allihop.

4. Hittils har jag enbart läst ut Demonerna, och läser fortfarande på De mörka labyrinterna, men skall strax påbörja Allt kan hända.

Tema Skräck - Första inlägget

Jag har nu läst mig in i den gotiska romanen Demonerna av Stefan Whilde, och måste säga att det är en av de konstigaste böckerna jag någonsin läst i mitt liv. Förutom att den är otroligt perverserad så har den en väldigt hoppig kronologi, där boken kan hoppa flera hundra år emellan två kapitel. Samtidigt så har jag dock precis börjat läsa i De Mörka Labyrinterna av Mattias Fyhr, hans avhandling kring gotiken och vad som skildrar den ifrån skräck.

Och gotiken är som sagt det onaturliga som sticker ut ifrån mängden, där boken Demonerna skulle kunna klassas som extrem gotik, som dessutom håller sig till 1700-1800 talets sätt att skriva gotik där huvudpersonen möter monstret. Istället för 1900-talets och 2000-talets gotik där huvudpersonen själv är monstret. Därför kan jag känna en viss känsla av sorg över att jag nog inte hinner läsa Nattvakt(p.g.a. tidsbrist med allt annat i skolan tyvär), som verkar vara just en otroligt intressant skildring av huvudpersonen som monster, väldigt likt I am legend.

Slutligen skulle jag vilja notera att Mattias Fyhr nämner Evil Dead som gotik, vilket jag inte kan hålla med om, där denna film faktiskt bör klassas som ren skräck. Det finns ingen skildring alls av monstret, dels eftersom att regissören valt att avteckna monstrets sanna form som en osynlig kraft, och dels därför att monstret aldrig får särskilt mycket repliker.

Tema
Mitt tema under detta projekt blir skräck, där jag framförallt kommer att rikta mig in på just hur vi påverkas av skräck och vad som får oss att bli så pass rädda som vi blir av en bra skräckbok/film. Jag har redan ett par idéer om hur jag ska tillvägagå kring denna uppgift, och till fördel har jag dessutom redan läst och sett en stor del skräck tidigare. Så jag är redan familjär med det här ämnet.
Litteraturlista
Jag kommer att använda mig av fyra olika literära böcker till denna uppgift. Utöver det har jag en stor mängd med olika skräckfilmer till extra hjälp, samt ett tiotal skräckböcker. Men jag tror att det blir gott och väl med dessa fyra titlar:
Demonerna - Stefan Whilde
Allt kan hända - Stephen King
Nattvakt - Kit Whitfield
De Mörka Labyrinterna - Mattias Fyhr

Ditt mål med projektet
Bygga upp en förståelse till människans känsla av skräck och vad som skapar den - Slutet av kursen
Utökad kunskap om hur man använder sig utav text för att kunna förmedla olika känslor, framförallt då skräck - Troligtvis under och i slutet av kursen.
Utöka mitt vokabulär, samt variera det mera i text och tal - Under kursen.
Lära mig att hålla mig inom ramarna för ämnet och samtidigt utveckla texten - Troligtvis lär jag inte kunna hålla mig alltför mycket inom ramarna, jag tenderar till att virra bort mig i mina egna idéer, men jag hoppas kunna jobba mycket på det.

Hur skulle du vilja visa på dina erövrade kunskaper? Offentligt och privat?
Jag skulle kunna tänka mig en blandning av både offentligt i form av t.ex. tal och privat i form av text.

1. Lyrik - Syftar på tal och retorik. Vi vill lära oss att tala inför publik.
2. Språksociologi – Vi vill lära oss behärska språket i olika situationer.
2. Språksociologi - Vi vill lära oss behärska språket i olika situationer.
3. Teater - Relevanta pjäser till ämnet som vi håller på med. Spelas upp i små grupper.
4. Existentialismen
5. Film
6 Litteraturhistoria


Under förra kursen var de två moment som föll mig bäst i smaken talmomenten samt novellskrivandet. Därav ville jag prioritera lyrik, eftersom jag skulle vilja utveckla mig ännu mera inom framföralt tal och retorik, men även inom poesi, vilket vi inte kom in på förra året så som jag kände.

Betygen är snart satta och sommarlovet närmar sig med stormsteg. Det är bara 3 dagar kvar nu, och som man längtar.

Under den här terminen har vi fått använda oss av bärbara datorer ifrån Asus. Dessa har varit otroligt användbara i arbetet, iallafall för min del som är väldigt van vid hantering av datorer. Det är dessutom viktigt att eleverna lär sig om den nya tekniken som troligtvis kommer ersätta det mesta handarbete i framtiden.

Hit or shit?
Definitivt hit för min del.

If I go crazy then will you still call me Superman?

Efter att ha läst klart boken Herakles, kan jag säga att jag inte är förvånad över hur det gick för Herakles. Hans lust för erövring av världen var alldelles för stor, han tog inget ansvar för sina handlingar och slutade som han gjorde. Men vems fel det egentligen är kan man ifrågasätta, eftersom Herakles i stort sett blev vad folket ville att han skulle bli.
Med slutet i boken tror jag att författaren vill försöka förmedla att Atlas, som bär på livets mening, är inte bara titanen Atlas, utan hela världen. Alla människor bär upp livets mening på våra axlar, och är beroende av varandras stöd för att inte himlavalvet skall störta och förstöra livet på jorden.

Fångat, förlorat, nu borta för alltid.

"En hjälte. Alla ville ha en hjälte. Vem ville ha honom?"

Jag förundras fortfarande över hur denna bok utvecklat sig. Herakles är inte längre den Herkules, som jag från början trodde att han skulle vara. Han är snarare en helt vanlig människa, som blivit utsatt för samhällets prägling och krav. Citatet "Man kan, bara man tror att man kan." fungerar ganska väl här, då Herakles tack vare alla rykten, tror att han själv är en kallblodig mördare och slår ihjäl även oskyldiga människor.

Boken ger mig en otrolig mängd av blandade känslor: Ilska över hur Herakles kan vara så dumdristig och klumpig, för att sedan bli likgiltig över sina illdåd, men sedan väcks det ändå en sorts medlidande eftersom det trots allt inte är hans fel helt och hållet, utan snarare de som skapat alla rykten om hur modig han är som går ut och dödar andra människor. Och just detta är något som jag tror att författaren vill förmedla med boken. Man blir vad man tror att man är, och om bilden av en hjälte under antikens grekland var att man skulle döda så var det något man gjorde. När det sedan drabbar oskyldiga ställer man inte sig själv till rätta, utan det är samhällets fel, men innerst inne lider man djupt. Samtidigt tycker jag personligen att samhället står för mycket av de fel som görs.

Jag kan inte förespråka att figurer som Herakles eller Akilles är hjältar. De är snarare simpla människor, precis som vi, som råkat födas med speciella talanger. När sedan dessa talanger uppmärksammas och de utnyttjas i krig, blir dessa hjältar för deras folk, eftersom de ser till att folket får de dem vill ha. En hjälte är alltså någon som ger folket något de vill ha, om man ska se det som jag uppfattat det hela.

Men jag själv som sagt, kan inte anse att det är så. Nej en hjälte för mig är något mycket mer, det är någon som inte bara gör något osjälviskt, utan något som faktiskt är moraliskt rätt. Som inte alltid lyssnar på vad andra säger att den skall göra, utan lyssnar på sin egen röst om vad som är rätt eller fel.

"Han hade sett något som inte gick att glömma"

Det här citatet är enligt min åsikt något som skulle komma att påverka hela bokens gång. När Herakles skådar sin egen mor Alkmene bland Backanterna, följeslagare av vinets gud Dionysos, på väg att offra en man i en hel natts orgie.

Herakles inser då att kroppens lust i viss mån kan överstiga den kärlek som man känner för någon. Kärlek baseras på tillit och ärlighet, och om lusten kan övervinna dessa, hur skall man då kunna vara säker på att kärleken kan hålla i sig? När Herakles sedan får reda på att hans far egentligen är en annan man än den far han vuxit upp med blir han helt utav sig och mister förståndet. Han får för sig att t.o.m. hans egen fru kan ha gått bakom ryggen på honom, och tar därför livet av de barn de fått. Trots att han är i berusat tillstånd kan man sedan innan känna liknande vibbar när han t.ex. på sida 141-142 känner ett behov av att äta upp både sina egna barn och Megaira. Man kan anse detta som en kärleksakt, men personligen tycker jag att detta enbart tyder på att Herakles känner ett stor maktbehov, där han vill ha ägande rätt på de han älskar. Det han glömmer här är att kärleken är något man skall ge och få, inte kräva. Det är omänskligt rätt att göra något som strider emot någon annans vilja när det kommer till liv och död.

Alla har rätt till att få leva.

Det finns mycket likheter emellan Herakles och Oidipus, dels så har de båda samma sorts temperament, detta leder dem till att göra mycket fel. Och de båda försöker undvika sitt öde till en viss mån. Herakles har visserligen inte ett Oidipus komplex, men han har likväl tendenser till att göra saker som han intalat sig själv flera gånger att inte göra och t.o.m. lämnat de sina för att inte göra. Detta händer även Oidipus när han t.ex. lämnar sitt rike för att försöka fly undan sitt öde som han blev spådd till att uppfylla.

Herakles s. 84

Boken Herakles återberättar inte bara myten om Herakles, utan även historier ifrån Iliaden och Odysseén. Tyvärr blir läsandet, enligt min åsikt, någorlunda avtrubbat när författaren ofta bryter av historiens gång genom introduktionen av nya karaktärer och deras bakgrund. Detta sker t.ex. vid introduktionen av Adamantheus, den rättfärdige, där man får reda på hur Adamantheus far Zeus sprang bort med hans mor Europa, vilket inte känns särskilt relevant för historien eftersom Europa själv aldrig introduceras. Jag fick intrycket av att författaren enbart försökte att dra ut på boken med detta.
Samtidigt är boken en otroligt intressant läsning eftersom den väcker många starka känslor, blandat med en otroligt extrem kaotisk röra när historien tar helt nya och oväntade vändningar. Ett exempel på detta vore när Herakles slår ihjäl den gamle musikläraren Linus. Detta kommer i stort sett helt oförväntat, och kastar omkull alla förväntningar man hade av senare följder i boken. Samtidigt kan man se ett mönster i dessa händelser just i antikens historier där de gärna blandade in just liknande sätt att helt plötsligt låta historier få en vändpunkt när man minst anar det. Både till det bättre och det sämre.
Jag vart precis lika förvånad över att gudarna kunde vara så oförutsägbara, grymma och likgiltiga som de beskrivs i boken, men det är antagligen just av den anledningen som de blev populära, då de inte är helt perfekta, utan faktiskt handlar mänskligt, dvs. vissa handlingar de gör är inte bara av godo. Detta kan man se tydligt i hur Hera, äktenskapets och barnafödelsens beskyddarinna, försökte få död på Herakles eftersom han var son till Zeus. ”och hon såg till att Alkmenes bröst sinade, barnen fick inte bli mätta”, detta tyder på att Hera inte drog sig för att försöka döda två oskyldiga barn.
Detta skulle aldrig accepteras i dagens moral.

Usch och fy för att vara sjuk.

Den senaste månaden har jag verkligen inte mått bra, det har gått upp och ner med min hälsa, dels för att jag är pollenallergiker och har det som känsligast i början av våren och dels i brist på sömn. Detta har framförallt berott på att jag känt en stor press inför mitt bands första spelning i Fredags, som för övrigt gick helt okej även om vi kom ur takten då och då. För övrigt sjukt kul att få spela live inför publik, om än bara 30 pers.

Nu skulle jag visserligen skrivit denna läxa för snart över 1 vecka sedan, men jag har haft så mycket stress och framförallt inte alls mått bra att jag helt enkelt inte haft ork att skriva den. Har varit hemma i två dagar nu och såhär på kvällen känner jag mig lagom stark att ägna tid åt skolarbetet.
Så till ämnet: Antiken

När jag fick reda på att vi skulle läsa om Antiken kände jag inte direkt någon glädje eller längtan, men samtidigt är antiken med all historik och framförallt alla känslor något som ändå känns relativt intressant. Jag har aldrig varit en stor poet eller skrivit oerhörda dikter, men jag har alltid fascinerats av hur grekerna lyckades spinna sådana otroligt rörande och gripande berättelser i alla former. Hela Antiken har faktiskt lyckats lämna spår av sig på i stort sett allt som har med världen idag att göra. Många av de talesätt som användes då, använder vi än idag. Antikens Grekland stod även för mycket av den kulturella och vetenskapliga utveckling som vi har idag, men har även lämnat stor prägling på samhället i form av olika ideologier som man sedan utvecklat för att anpassas till den värld vi lever i idag. Många av de ord vi använder idag har sitt ursprung i Antiken, detta gäller framförallt termer, t.ex. Teori, Hypotes, tes etc. Listan kan göras lång, framförallt kan man hitta mycket av antika greklands ord i engelskan.

När jag frågade min far angående hans kunskaper om antikens grekland nämnde han främst hur väl de lyckades planera sina stridstrategier(Ja, han har lätt för att få intresse för alla sorts krig och vad för strategier man använde). De saker han nämnde var Trojanerna vilket han förknippade med den "Trojanska hästen" som användes under det trojanska kriget vilken också nämns i Iliaden och Odysséen.
En annan intressant sak han berättade var om det effektiva Falang formationen som var en formation där Hopliter, en sorts fotsoldater som oftast var bönder vilka värvades. Falang formationen kan anses vara en av de mest effektivt skyddande formationerna igenom tiderna. Och detta visar ännu en gång på grekernas stora idéer och logiskt tänkande. Samtidigt kan man ifrågasätta mycket av vad grekerna gjorde och hur de tänkte, med t.ex. kvinnosyn, olika lagar och framförallt nöjen där det ofta involverades mycket våld.

Vad jag hoppas att få ut av detta tillfälle är framförallt att utöka mina möjligheter till att uttrycka mina egna känslor och reflektioner med hjälp av text, även om dessa moment bara i viss mån kommer att röras vid när jag har fått se planeringen. Jag hoppas även att jag kan få en större insikt i hur de gamla grekerna egentligen tänkte angående samhället, och även jämföra med min, och samhället av idags, människosyn. Även om jag vet att jag kommer att ifrågasätta mycket av hur man tänkte under Antiken ser jag fram emot den här djupdykningen i Antikens kultur.

Det här blir det sista inlägget inom referat-området på svenska kurs A.
Enligt mig har det varit en relativt intressant sak att lära sig, om än något diffus i uppgifterna(De texter vi fick om referat gav inte särskilt mycket exempel) men i slutändan tycker jag att vi lyckades bra trots att jag inte är ett större fan av grupparbeten.
Gruppen fungerade helt okej enligt min åsikt, och trots att vi blev tvungna att jobba övertid(Det är klart att man arbetar ambitiöst för skolarbeten?) så känner jag mig nöjd med resultatet. Vi fick till det mesta och tänkte framförallt mycket på att täcka alla olika delar av artikeln som trots allt var svår att få mycket ur, med tanke på att referat bör vara en kortversion av en artikel.

Datorkunskap 19/2 samt Svenska arbetes uppdatering

Vi har idag lärt oss att arbeta med tabbar och lite smått och gott. Samtidigt har vi fått frågepapper om internet där vi skall söka svaren med hjälp av olika tillvägagångssätt. Jag tycker inte att dagens lektion varit särskilt svår, dock kommer jag i framtiden nog ha nytta av det nya jag lärt mig om tabbarna.


Denna vecka har vi haft glädjen att ha två extra svenska lektioner till våra referat. Och det har verkligen behövts. Det känns inte som att min grupp hinner klart trots ett relativt högt tempo. Men vi har i stort sett hunnit klart med både referatet och intervjun, texterna behöver bara ett par finjusteringar till. Sedan har vi analysen som lär bli färdig imorgon på lektionen. Dock är jag tveksam till om vi kommer att nå gränsen för 1200 ord som Per har satt som minimum. Jag räknar med att analysen måste bli över 600 ord för att vi skall kunna passera 1200 ord, men det lär ju lösa sig iaf :)


För övrigt gick matteprovet idag helt okej, lär nog bli VG. Sen är det lov som skall åtnjutas fullt ut med mycket blandat roligt :)

Nej men allvarligt nu Melodifestivalen

Nu får ni ta och ge er SVT.

Okej, Björn Gustafsson borta, det är helt okej och förståeligt då jag personligen inte finner honom som den super-roliga komikern som resten av svenska folket gör.
Men att ställa in en sjukt ointressant och allmänt tråkig nunna som efterträdare för Kristian Luuk? Nej. (Läste förresten att hon lider av någon kronisk sjukdom och kommer att få det svårt att vara med i framtiden. Hoppas att de hittar någon annan snart)
Och som om det inte var nog med en urkass programledare så har man dessutom ändrat röstningssystemet till ett sjukt onödigt penga-indrivande system istället.
Flera omgångar i ett program bara för att få in så mycket pengar som möjligt. Och en utslagningsrunda? Patetiskt SVT!

Någon mer Melodifestivalen lär det nog inte bli på ett tag, åtminstonde inte tills de ändrar systemet tillbaka till det gamla.

Blogg om ingenting

Efter granskning av andra klasskamraters bloggar(mycket inspirerande skall ni veta) ska jag också försöka få min blogg så seriös som möjligt.
Så räkna med att jag deltar i SE1As tävling om bästa bloggare! Upp till kamp nu.

Kommer inom en snar framtid att försöka mig på HTML för att redigera sidan och förhoppningsvis ta bort denna groteska design. Tips och önskemål uppskattas.


För övrigt tänkte jag skriva en uppdatering på vad jag håller på med i Svenskan:
Team Samuel, bestående av mig själv(såklart), Maria och Amanda, har bestämt sig efter en väldigt kort och ensidig diskussion(Självklart var det jag som bidrog med det mesta) att ta upp och skriva ett referat angående feminism(Länkar osv kommer snart).
Till våran otroligt proffsiga intervju planerar vi att innehava vår egen klassföreståndare Magnus Klang och eventuellt Jenny Berglund eller Matilda Mattson(Dem får slåss om platsen) där vi skall låta båda parter diskutera om artikeln. Det kommer bli en spännande intervju så håll er uppdaterade om detta på min blogg! Filmklippet med intervjun kommer finnas här när vi väl hållt den.

Keep it clean until then.
//Skolbojsarna